Food and Agriculture Organization of the United Nations

Pressrum

Naturmaterial ständigt aktuella

2009 - det internationella naturfiberåret - ska bli vilt och ulligt

2009-01-22

Pasco-bönder med alpackfår i centrala anderna (Foto: AFP/Jaime Razuri) Det internationella naturfiberåret, (International Year of Natural Fibres, IYNF), lanseras idag officiellt av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för att fira och framhålla de värdefulla egenskaper som bomull, lin, sisal, hampa, ull, alpaca, kamelhår och angora erbjuder. Och varför inte också kashmir?

IYNF - som snabbt döpts till Wild and Woolly 2009 - följer det internationella potatisåret (IYP). 2004 var det internationella risåret och 2002 det internationella bergsåret. Efter beslut av FN:s generalförsamling om att uppmärksamma dessa naturresurser har FAO tagit på sig att samordna insatserna för att främja och öka allmänhetens medvetenhet om välkända naturresurser, som ofta tas för givna.

Under ceremonin som lanserar naturfiberåret framhöll Hafez Ghanem, FAO:s undergeneraldirektör för social och ekonomisk utveckling, att produktion av animalie- och växtfibrer är en stor sektor inom jordbruket, med ett värde om bortåt 40 miljarder dollar om året för världens jordbrukare.

Fibrer kan i vissa fall stå för upp till 50 procent av ett utvecklingslands exportinkomster. "Intäkterna från försäljningen och exporten av naturfibrerna är förutsättningen för inkomst och tryggad tillgång till mat för lantbrukare och beredare i de här länderna," betonar Hafez Ghanem.

Kung bomull

Bortåt 30 miljoner ton naturfiber från djur och växter produceras årligen världen över, från silke i Kina till alpaca i Anderna. Med en årlig produktion av runt 25 miljoner ton är bomull den största grödan. 2,2 miljoner ton ull produceras om året i nästan 100 länder. Australien står för ungefär en fjärdedel av ullproduktionen.

Sett till volym är jute, som kommer från växten Corchurus, den andra största fibergrödan (2,3-2,8 miljoner ton), men den är värd betydligt mindre än bomull i ekonomiska termer. Huvudproducenter av jute är Indien och Bangladesh.

Sisal, henquen-agave och liknande hårda fibrer produceras av blad från agave, främst i Afrika, Latinamerika och Kina. Kokosfibrer från kokosnöten används främst som klädfoder och i madrasser men har även funnit nya användningsområden i geotextilier och kompositmaterial.

Korv och sedlar

Manillahampa, en fiber från bladstjälken på en planta nära besläktad med banan, produceras nästan enbart i Filippinerna och Ecuador. Medan det traditionellt används för repslageri, nyttjas det nu för en mängd specialpapper till alltifrån korvfjälster, tepåsar, kaffefilter, och sedlar.

Naturfiber var en gång i tiden av strategisk ekonomisk betydelse - Englands välstånd innan den industriella revolutionen baserades på ull och silke hade länge en central roll i den internationella handeln. Idag har fibrerna i stor utsträckning ersatts av syntetmaterial.

Huvudmålet med det internationella naturfiberåret är att höja profilen för dessa fibrer, och att betona deras värde för konsumenterna samt att bidra till att behålla inkomsterna för jordbrukarna. Vilt och ulligt är med andra ord vackert.

Naturfiberåret kommer att firas och uppmärksammas med konferenser, utställningar och modevisningar i många länder, inklusive International Mohair Summit i Sydafrika och Creative Fibre Festival i South Caterbury i Nya Zeeland.

FAO behöver finansiering för att kunna samordna aktiviteterna och bidra med stöd till partnerorganisationer runt om i världen och vädjar till stöd från medlemsländer och naturindustrier. Det internationella potatisåret möjliggjordes tack vare 800000 dollar i gåvor.

Produktion av bomullstråd (Foto: AFP/Frederic Brown)

Hur sisal förändrar livet för invånare i Tanzania

Naturfibrer har spelat en viktig roll för människor ända sedan jordbrukets begynnelse. Idag är de ofta ersatta av syntetfibrer, men nya spännande tillämpningsområden håller på att ge dem nytt liv.

I Tanzania har ett företag som bereder sisal byggt en innovativ anläggning för produktion av biogas, elektricitet och gödningsmedel, från biprodukter från sisal. Projektet har framgångsrikt stötts av Råvarufonden (Common Fund for Commodities), FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Tanzanias regering. En andra anläggning är nu på väg att byggas.

Detta kommer att betyda större inkomster för bönder som Habiba, en ensamstående förälder i fyrtioårsåldern som sköter 15 hektar av sisalodling på Usambarabergens sluttningar i Tanzania.

Hennes inkomst har redan nästan tiodubblats till 320 dollar i månaden sedan hon för sex år sedan slutade odla majs och gick med i en sammanslutning av sisalodlare, som har ingått partnerskap med ett beredningsföretag. Hon får också en ytterligare trygghet i att sisal inte är en säsongsberoende gröda - och dessutom motståndskraftig mot torka.

Nu har Habiba både råd att skicka två av sina barn till internatskola och ta hand om sin sjuka mamma.

Och när den nya sisalanläggningen gör att elektricitet dras in till byn, har hon lovat sig själv en TV.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

General Assembly resolution on IYNF

IYNF 2009 website

Kusipachas Alpackor i sydöstra Skåne

Svenska Alpackaföreningen

Prins Carl Philip på MILA

Christina Engfeldts presentation "Textilieproduktionens sociala och ekonomiska roll" (pdf)

Titta på:

The IYNF launch is being webcast