Food and Agriculture Organization of the United Nations

Aktuella frågor

A/H1N1

Ett nytt influensavirus av typen A/H1N1, har drabbat ett stort antal människor över hela världen (klicka här för att följa spridning). Viruset har antagits vara en typ av "svininfluensavirus" men i dagsläget ser det ut som om viruset främst smittar från människa till människa. Nyligen uppgraderades viruset från nivån 5 till nivå 6, den högsta graden på den sexgradiga pandemiskalan. Det betyder att A/N1H1-viruset numer är klassas som en fullskalig pandemi, d.v.s. att viruset spridit sig över flera regioner. Trots detta anser WHO att hotet från viruset inte skall överdrivas, utan än så länge är måttfullt. Man påpekar också att viruset sprids under noga granskning. "Ingen tidigare pandemi har någonsin upptäcks så tidigt eller blivit övervakat så noga precis vid dess utbrott. Världen kan nu skörda frukterna av investeringarna, över de senaste åren, i pandemiförberedelser", säger Dr Margaret Chan, generaldirektör på WHO.

Hur har viruset uppkommit?

Enligt Jan Slingenbergh, djurhälsoexpert på FAO, är det nya influensaviruset inte nödvändigtvis en djurpatogen likt den som orsakade fågelinfluensan.

"Viruset består av åtta DNA-segment och fem av dessa kommer ursprungligen från gris, två från fågel och ett från människa. Initialt var förvirringen stor och vissa trodde att hela genuppsättningen kom från gris", säger Slingenbergh. FAO menar att rubriceringen "svininfluensa" är olycklig. FAO, WHO och OIE, Världsorganisationen för djurhälsa, har kommit överens om att inte kalla sjukdomen för ”svininfluensa” utan ”A/H1N1-influensa”. FAO understryker att det inte finns någon anledning att slakta djur för att förhindra A/H1N1-virusets spridning. Fläskkött och fläskprodukter, som hanterats enligt hygienföreskrifter från FAO:s och WHO:s Codex Alimentarius-kommission kan inte vara en smittokälla.

Klicka här för att se en animerad översikt över hur viruset utvecklats och spridit sig.

Vilka drabbas?

A/H1N1 har vissa särdrag med avseende på vilka som drabbas. Vi vet att viruset framförallt drabbar yngre människor, vilket insamlad data visar tydligt. I nästa alla regioner där viruset fått spridning har en majoritet av virusbärarna varit personer under 25 år. Av de som smittats har ca 2 procent blivit allvarligt sjuka och många av dessa har senare utvecklat en livshotande lunginflammation. Majoriteten av de som kommit så långt i sin sjukdomsutveckling är personer mellan 30 och 50. A/H1N1-viruset skiljer sig således från vanlig säsongsinfluensa, som främst har allvarlig utgång för gamla och svaga personer.

Vad gör FAO?

2006 ett upprättade FAO och OIE ett gemensamt kriscentrum för att följa och omedelbart kunna ingripa vid kriser som fågelinfluensan och andra utbrott av smittsamma djursjukdomar.

FAO har tillsatt en expertgrupp tillsammans med OIE, WHO, och andra aktörer för att identifiera smittovägar och eventuella direktlänkar mellan människor och djur. Det är viktigt att klargöra hur viruset fått genetiskt material från människor, fåglar och grisar.

Åtgärder mot A/H1N1-viruset (Foto: FAO/B. Pavlin) FAO uppmanar regeringar och det internationella samfundet att höja övervakningen av sina grisbesättningar. FAO:s tekniskt sakkunniga har full krisberedskap och ska omedelbart rapportera om de upptäcker influensaliknande symptom hos grisbesättningar.