• Startsida
• Om FAO
• FAO och Sverige
• FAO i arbete
• Pressrum
• Aktuella frågor
• Djupdykning
• Rapporter

Pressrum

• Nyhetsarkiv 2010
• Nyhetsarkiv 2009
• Nyhetsarkiv 2008
• Nyhetsarkiv 2007
• Nyhetsarkiv 2006
• Videoklipp
• FAO i Media
• Reportage
• Webbradio
• Dokumentär
• Information för journalister

Boskapssektorn utgör ett stort hot mot klimatet

Vi är i akut behov av lösningar!

2006-11-29

Vad orsakar mest utsläpp av växthusgaser, att föda upp kor eller köra bilar?

Vad tror du?

Enligt en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, bidrar boskapssektorn till mer växthusgaser, mätt i koldioxid som jämförelsegas, än transportssektorn. Dessutom är boskapen en stor källa till förstörelse av världens mark- och vattentillgångar.

Henning Steinfeld, chef för FAO:s informations- och policyavdelning för boskapsskötsel och huvudansvarig för rapporten, framhåller att "boskapssektorn är en av de främsta huvudorsakerna till dagens allvarligaste miljöproblem. Omedelbara åtgärder krävs för att finna lösningar på problemet".

Med ett större välstånd konsumerar människor mer kött och mjölkprodukter varje år. Den globala köttproduktionen uppskattas ha mer än fördubblats från 229 miljoner ton åren 1999/2001 till 465 miljoner ton till år 2050, medan man uppskattar att den totala mjölkproduktionen kommer att stiga från 580 till 1043 miljoner ton.

Boskapssektorn kastar en lång mörk skugga 

Den globala boskapssektorn växer snabbare än någon annan jordbrukssektor. Den utgör levebröd för cirka 1,3 miljarder människor och bidrar till 40 procent av världens totala jordbruksproduktion. För många fattiga bönder i utvecklingsländer är boskap även en källa till förnyelsebar energi och huvudkälla till organisk gödsel för deras grödor.

För en så snabb tillväxt blir priset på miljön mycket stort, enligt FAO:s rapport, "Livestock's Long Shadow - Environmental Issues and Options". Effekten på miljön per producerat boskapsdjur måste halveras, för att kunna undvika större skador än de nuvarande, enligt rapporten.

Om man räknar med utsläpp från markanvändning och förändringar av markanvändning, står boskapssektorn för nio procent av den koldioxid som kommer från människorelaterade aktiviter, men utsläppen från boskapen producerar en mycket större andel av giftigare växthusgaser. Den står för 65 procent av den människorelaterade produktionen av dikväveoxid, vilket har 296 gånger högre global värme potential än koldioxid. Det mesta av denna gas kommer från boskapsgödsel.

Boskapssektorn står också för 37 procent av all människoframkallad metangas. Detta är 23 gånger mer värmeframkallande än koldioxid och produceras till stor del av matspjälkningssystemet hos idisslare. Den svarar dessutom för 64 procent av ammoniak, vilket är en höggradigt bidragande faktor till surt regn.

Det framgår av rapporten att boskapssektorn använder 30 procent av jordens totala landyta, mestadels som permanent betesmark men detta inkluderar också 33 procent av den globalt odlingsbara jord som används för att producera boskapsfoder. Eftersom skogar skövlas för att skapa ny betesmark är det en bidragande motor till den globala skogsskövlingen, framförallt i Latinamerika där exempelvis 70 procent av tidigare skogsmark har omvandlats till betesmark.

Mark och vatten

Boskapshjordar bidrar även till en utbredd markförstörelse. Omkring 20 procent av betesmarken uppskattas vara förstörd på grund av överbetning och genom att jorden stampats hård och eroderats. Dessa siffror är högre då man tittar på torra områden där en felaktig politik och illa anpassad boskapsskötsel har bidragit till att förstärka en tilltagande ökenbildning.

Handeln med boskap är en av de mest skadliggörande faktorerna för jordens alltmer begränsade vattentillgångar och bidrar bl.a. till vattenföroreningar, övergödning och till förstörelsen av korallrev. De främsta orsakerna till föroreningarna är djurspillning, antibiotika och hormoner, kemikalier från garverier, gödselmedel och bekämpningsmedel som sprutas på grödor. Utbredd överbetning stör vattnets kretslopp och minskar tillförseln av grundvattnet ovanifrån och underifrån. Stora mängder vatten förbrukas för produktion av foder.

Boskap uppskattas vara huvudkällan till fosfor- och kväveutsläpp till Sydkinesiska sjön, vilket bidrar till förlorad mångfald i det marina ekosystemet.

Kött- och mjölkboskap står nu för cirka 20 procent av all biomassa från djur på land. Närvaron av boskap på omfattande landytor och efterfrågan på foder bidrar också till bortfall av det biologiska mångfalden; 15 av 24 viktiga tjänster som ekosystemet erbjuder uppskattas minska och boskap anses vara en viktig anledning till minskningen.

Lösningar

Rapporten som producerats med stöd från det multi-institutionella boskaps-, miljö- och utvecklingsorganet, Livestock, Environment and Development Initiative (LEAD) framhåller att miljökostnaderna måste tas på allvar och föreslår flera lösningar för att förbättra situationen.

Lösningarna inkluderar: Markförstörelsen kan motverkas genom att kontrollera tillgången på och ta bort hinder för fri rörlighet på allmän betesmark. Vidare, metoder som främjar bevarande av jorden och att även låta boskapen beta i skogsmarker, silvopastoralism, kontroll av att boskap utestängs från känsliga landområden samt reglerade betalningsformer för miljötjänster på boskapsbaserad mark för att hjälpa till att minska markförstörelsen och återställa mark.

Atmosfären och klimatet kan påverkas positivt genom att öka effektiviteten i boskaps- och foderproduktionen. Vidare genom att förbättra boskapsfoder för att minska vomförjäsning och det därmed sammanhängande utsläppet av metan och genom att börja verkställa uppbyggnaden av biogasfabriker för återanvändning av gödsel.

Vattenåtgången kan minska genom att öka effektiviteten av bevattningssytem. Vidare genom att ta ut full kostnad för användning av vatten och genom att införa skatter för att motverka storskalig koncentration av boskap nära städer.

Dessa och anhängande frågor står i fokus vid diskussionerna mellan FAO och dess samarbetspartners då de möts för att utstaka en framtid för boskapsproduktionen vid ett globalt möte i Bangkok denna vecka. Diskussionerna innefattar även de substantiella folkhälsorisker som hör samman med en snabb tillväxt av boskapssektorn. Dit hör ökande djursjukdomar som även kan drabba människor. En snabb tillväxt av boskapssektorn kan också leda till att bönder med småskaligt jordbruk utesluts från den växande marknaden.

Mer information

Christina Engfeldts powerpoint-presentation "Boskapsuppfödningen – miljöpåverkan och valmöjligheter" (pdf)

Henning Steinfeld powerpoint-presentation, Uppsala, 2008-06-13 (pdf, 792 kB, engelska)

Agriculture 21 Magazine Spotlight Story

FAO Animal Production and Health Division

Livestock's Long Shadow, Full Report, PDF format

LEAD (Livestock Environment and Development Initiative)