• Startsida
• Om FAO
• FAO och Sverige
• FAO i arbete
• Pressrum
• Aktuella frågor
• Djupdykning
• Rapporter

Pressrum

• Nyhetsarkiv 2010
• Nyhetsarkiv 2009
• Nyhetsarkiv 2008
• Nyhetsarkiv 2007
• Nyhetsarkiv 2006
• Videoklipp
• FAO i Media
• Reportage
• Webbradio
• Dokumentär
• Information för journalister

Sökes: miljövänligare fisk

Marknadstrenden kräver kraftfullare miljöansträngningar av fiskeindustrin

2007-09-25

Fiskeindustrin, som omsätter 400 miljarder US dollar, har inget annat val än att anpassa sig inför en tilltagande
efterfrågan från återförsäljare och konsumenter på “miljövänligare” fisk, meddelar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO idag.

Det faktum att fisk- och skaldjursproducenter måste kunna garantera produktion med miljöhänsyn är oundvikligt, framhöll Grimur Valdimarsson, chef för FAO:s Fiskeindustriavdelning, i sitt inledningsanförande till 2007 års Konferens för fiskeindustrin (25-27 September) i Dublin.

“Krav på hållbart fiske kommer inte bara från regeringar och miljögrupper, utan även från marknaden själv,” sa Valdimarsson och uppmärksammade att flera av de stora återförsäljarna som Unilever, Tesco, Walmart och Asda redan har
tagit beslut om att bara sälja fisk som har fiskats eller fötts upp på ett hållbart sätt.

Bara för några år sedan undrade fiskeindustrin om detta möjligtvis var en tillfällig fluga. Idag råder det inga tvivel: detta är verkligheten, det är en totalomvändning och det är framtidens melodi, fastslår Grimur Valdimarsson.

I stora drag innebär detta att fiskeproducenterna kommer att behöva ge garantier till återförsäljare och konsumenter att deras fiske inte orsakar utfiske, är uppfödd på platser där mangrovskogar har förstörts eller fångats i nät utan mekanismer för att skydda sköldpaddor.

För att kunna garantera ett miljövänligt fiske krävs att man övervakar fiskeaktiviteten via spårningssystem, märkning och liknande system. Det finns redan en mängd initiativ påbörjade som försöker att göra detta, grundade antingen av fiskåterförsäljare eller av intresseorganisationer. Medan Valdimarsson är bekymrad över ökningen av skiftande och konkurrerande ansträngningar menar han att det generellt är en positiv utveckling.

Övergången verkligen inte lätt

“Att tillmötesgå dessa nya krav är tekniskt extremt svårt och därför står fiskeindustrin inför att finna sätt som både är tillräckligt hänsynsfulla till miljön och samtidigt ekonomiskt genomförbara,” bekräftade Valdimarsson.

Fiskerisektorn borde lära sig av de erfarenheter som andra sektorer har haft med att garantera säkra livsmedel de senaste 25 åren. Utvecklingen har gått från att ha reglerats av staten till att industrin själv reglerar inom de ramverk som staterna upprättar och att man genomför slumpmässiga kontroller.

Fisk och skaldjursproducenterna har vänt och vridit på liknande problem i åratal nu, vilket kan vara till hjälp.

“Producenter har redan fungerande interna system för att försäkra sig om att de leverar fisk och skaldjur som är färska, säkra att äta och av högsta kvalitet – vilket är precis det som dagens konsumenter efterfrågar,” framhåller Valdimarsson. “Man behöver inte uppfinna ett nytt organ för att garantera att miljöföreskrifterna efterlevs. Det räcker att övervaka miljömässiga hänsyn på ett liknande sätt som vid säkerhet och kvalitet.”

Utvecklingsländer står inför en stor utmaning

Utvecklingsländer som är fattiga på resurser kommer att ha särskilt svårt med övergången till att fullt ut certifiera sitt fiske.

“De har redan kämpat hårt med att tillmötesgå hälso- och säkerhetsföreskrifterna på fiskeimport som importerande länder i
industriländerna har infört,” förklarar Valdimarsson.

Att hjälpa till att lösa detta problem är särskilt viktigt för FAO, menar Valdimarsson, och tillägger att åteförsäljarna har ett ansvar att hjälpa producenter i utvecklingsländer att klara de nya kraven.

Likaså behöver FAO och andra internationella organisationer som arbetar med fiske och fiskodlingar nya resurser för att kunna hjälpa utvecklinsländernas fiskesektor att anpassa sig.

Fiskerättigheter är vägen framåt

Den utbredda praxisen att bevilja fri eller nästan fri tillgång till fiskevatten är en annan utmaning.

“Under systemet med fri tillgång till fiskevatten blir fiskeindustrin ett nollsummespel där det råder stor konkurrens: om en fiskare inte fångar fisken kommer hans konkurrent göra det, vilket inte ger incitament för att bevara fiskeresurserna” enligt Valdimarsson, och konsekvensen är utfiskning. ”Det innebär att fiskare har ett egenintresse att inte avslöja vad de gjort.”

Detta måste förändras för den kommande paradigmen kräver att industrin kan berätta exakt var, när och hur fisken fångades. Bara fiskare som har tydlig certifiering och som inte är tvingade att dra upp mer än vad en majoritet av konkurrenterna gör, kommer att känna sig trygga nog att arbeta med den sortens insyn som krävs.”

Säkerhets- och kvalitetsfrågor

Årets Världskongress för Fisk och skaldjur har anordnats av FAO, FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO), Världshälsoorganisationen (WHO), International Food Quality Certification Group och Irlands myndighet för övervakandet av havsfiske (Sea Fisheries Protection Authority) i samarbete med Internationella föreningen för fiskeinspektörer (International
Association of Fish Inspectors) och med stöd från det Irländska rådet för havsfiske (Irish Sea Fisheries Board), Enterprise Irland och Livsmedelsverket i Irland (Food Safety Authority of Ireland).

Kongressen har traditionellt fokuserat på livsmedelssäkerhets- och kvalitetsfrågor men miljöfrågorna har klättrat högre på dagordningen de senaste åren.

Ett av de allvarligaste problemen som fiskexportörer stöter på är att hantera de olika säkerhetsstandarder som varje importland inför. Behovet av bättre harmonisering av säkerhetsstandarder och fler ekvivalensavtal, liksom spridandet av privata standarder och certifieringsplaner för fiskprodukter kommer också att diskuteras i Dublin.

Pressmeddelandet på FAO.org

Läs mer om fiskefrågor